I mitt kök

Har äntligen taigt mig i kragen och startat en egen matblogg. Nu jäklar skall det delas med sig av recept, inspiration och framförallt glädje. Jag är en äkta matnörd, notera inte matelitist. Jag älskar att laga, och äta men framförallt  bjuda på mat. För mig finns det inget bättre än att få bjuda ett tiotal människor på söndagsmiddag, duka härligt med massor av tallrikar och flaskor och sitta i timmar och diskutera, skratta, skrika, sjunga och njuta av maten. Jag börjar allvarligt fundera på om det inte har smygit in en italiensk ådra någonstans i min annars helsvenneiga genuppsättning. Jag ser framför mig hur jag som 60-åring kommer vara rund och glad, njuta av livets goda (ännu mer) och ha barnbarnen springandes runt benen medan jag lagar frikadeller.

Efter ett halvår av ett mindre bra leverne är det dags att börja tänka på kolhydraterna igen. Inte enbart på grund av vikten utan mest för att både mage och själ mår så mycket bättre av bönor, frön, och mat som lagats med omsorg. Ju sämre jag mår, ju sämre äter jag, och ju sämre jag äter ju sämre mår jag. Enkelt men ack så svårt. Sockersuget är min fiende nummer ett och jag kämpar ständigt med att stå emot frestelserna, framförallt på eftermiddagen när suget är som störst och tröttheten kommer smygande. Planering, planering, planering är det viktigaste av allt. Det låter tristare än trist men för mig är det livsviktigt.

Har haft nöjet att bygga och inreda mitt drömkök i sommar, järnspis, marmorbänk, alla skåp och lådor planerade precis som jag vill ha dem. Numera kan jag koka kaffe på min järnspis varje morgon med min extra stora mockakokare inköpt förra sommaren i Florens. Den var svindyr men värd varenda krona eftersom den rymmer så mycket gott kaffe. Det är verkligen helt underbart att arbeta i ett kök som är gjort för att laga mat i, gott om ytor, både för umgänge och matlagning. För visst är det så att köket är så mycket mer än bara en plats för matlagning. Jag personligen älskar att sitta i köket och skulle aldrig drömma om att inreda en matsal för "finare" middagar. Nej, köket skall det vara!

Hej på er!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0